Jag skall försöka fatta mig kort, trots att det kan vara svårt för en forskare och föreläsare, eftersom alla forskare och föreläsare brukar älska sin egen röst.

Det har varit en lång resa, både mentalt och helt fysiskt också, men jag måste säga att jag har tyckt mycket om denna resa. Jag har träffat en hel del mänskor som jag idag är väldigt stolt av att kunna kalla mina vänner. Många har också gett stöd och goda råd på vägen. Det är också de här personerna som jag vill tacka idag.

För det första vill jag tacka professor Peter Ingwersen. Riktigt i början när jag började forska så delade jag arbetsrum med Peter i en vecka och det var värdefulla diskussioner som vi hade, trots att jag inte sen heller använde polyrepresentation i min forskning. Men det var värdefullt för en ny forskare som inte riktigt visste vad han skulle göra. Senare under min resa har våra vägar korsat flera gånger på världen. Jag kommer speciellt ihåg nät vi drack lite Pinot Grigio över taken i Milwaukee i den där roterande restaurangen. Senare fungerade Peter som min förgranskare till min avhandling och gav mycket konstruktiv feedback som hjälpte mig på vägen. Och idag har han fungerat som min opponent, och på sätt och vis stängt eller fullbordat cirkeln.

Jag har haft tur att få inte en utan två utmärkta handledare som hjälpt mig på vägen, professorerna Mike Thelwall och Gunilla Widén-Wulff.

I’ve been lucky to have not one, but two superb supervisor who have helped me on the way, professors Mike Thelwall and Gunilla Widén-Wulff.

I first met Mike in Tallinn, Estonia, during a NORSLIS roadshow. I remember walking up to him and saying “Doctor Thelwall, I presume?” The next week after that meeting I called Mike to ask if he could consider being my second supervisor and I’m very happy he could. Mike’s helpfulness and technical skills have been extremely valuable for me and my work.

The same summer I flew to Wolverhampton for the first time and spent some time with Mike and his research group. It was during this visit that I learned to use SocSciBot that I’ve used to collect data for my research. I also learned about the Crooked house, the Giffard Arms, Alchemy, the Hogs Head, the Halfway House, City Bar, McGhee’s Irish Bar, Varsity, Clarendon, Geoff’s piano bar, and Combermere Arms, which actually became my local.

Och Nilla har varit den handledaren som jag stört I bland flera gånger om dagen med I bland lite dumma frågor. Jag har också uppskattat att Nilla har gett mig utrymme att följa den stig jag valt, men hon har också alltid funnits där för att hjälpa mig tillbaka till stigen ifall jag tappat bort mig allt för långt, t.ex. i Second Life eller några andra medier som ibland har varit så mycket mera intressanta att forska i än att skriva på min avhandling.

Jag vill också tacka Sara och Mariam för att ha övertalat mig att välja forskarkarriären. Jag tyckte mycket om att skriva gradun och det fick mig att tänka på en karriär som forskare. Jag minns faktiskt att de här samma tiderna så gjorde jag någon test på webben att vilken karriär skulle passa mig och jag minns att forskare var enligt testet det första alternativet. Jag tror att informatiker var också rätt högt på listan…

Lennart var den person som jag hörde tala om webometri första gången. Det var 2004 när du var här och höll en presentation om din forskning. Det var också då som jag första gången såg dig skrutta ihop ett papper för att demonstrera, ”what a tangled web it is”. Senare kommer jag ihåg att i Tallinn så tänkte jag missa båten tillbaka till Finland när vi var så inne i att diskutera om webometri i hotellets lobby. En tid efter det så kom jag till Köpenhamn för att prata min forskning med dig. Och jag kommer ihåg hur jag var imponerad och hur jag ännu idag uppskattar hur du gav mig från din tid och gav goda idéer och råd på vägen.

Andra viktiga personer som jag vill nämna, som har gett goda råd på vägen, har varit professor Liwen Vaughan, som var min andra förgranskare, professor Olle Persson, David Stuart, Jesper Viborg Schneider, och Birger Larsen.

Jag vill också tacka alla mina kolleger vid insten som varit tvungna att lyssna på mina forskarseminarier som ibland måste ha varit lite förvirrande. Tack för alla de tuffa frågorna som ni frågat under dessa seminarier.

Haluan myös kiittää vanhempiani jotka ovat aina tukeneet opiskeluani, vaikka jossain vaiheessa opiskelumenestystä ei aivan aina ole voinut kutsua menestykseksi. Vanhempani ovat aina tukeneet minua ja kannustaneet opiskelemaan, niin kauan kuin haluan, ja nyt voinkin todeta olen opiskellut koko matkan.

Siskoni Nea ja hyvät ystävät ovat minulle tärkeitä ja olenkin erittäin kiitollinen heille että he ovat tarjonneet hyvin tärkeitä keskeytyksiä ja taukoja kirjoittamiseen, esimerkiksi golfin tai pokerin parissa.

Sist men inte minst vill jag tacka min fru Eva, för den förståelse och tålamod som du haft under speciellt det senaste året då jag för det mesta suttit framför en dator. Men jag måste också tacka dig för en annan sak, för att jag blev började studera informationsförvaltning. Vi hade inte varit så länge tillsammans som du bläddrade i studiehandboken för ESF och när du hittade ämnet informationsförvaltning frågade du om inte det var ungefär samma som jag studerade och om det skulle intressera mig. Jag studerade då informationsbehandling och var inte helt säker om det var det jag ville göra. Så jag läste lite mera om kurserna här vid informationsförvaltning och tyckte att det lät intressant, så jag anmälde mig till en kurs för att se vad de handlade om. Ett år senare hade jag över 60 studieveckor i ämnet. Jag hade hittat min plats. Till sist vill jag också tacka dig för att du konstant påmint mig att det finns annat i livet än webometri.

(Google translation of this page – the Swedish sections of the speech translated to English)

(Google translation of this page – the Finnish sections of the speech translated to English)

Ärade kustos, ärade opponent, ärade åhörare

”Oh, what a tangled web we weave…” skrev Sir Walter Scott år 1808. Citatet är idag kanske mer passande än någonsin tidigare. World wide web eller webben har vuxit till ett enormt nätverk av webbsajter och hyperlänkar som kopplar ihop dem. Genom att skapa nya webbsajter och nya hyperlänkar skapar man också nya strukturer och kopplingar på webben. Det finns ingen kvalitetskontroll eller några regler för hur man borde eller hur man får skapa hyperlänkar mellan olika webbsajter, utan vem som helst kan skapa vilka hyperlänkar som helst. På grund av detta skulle man kunna tro att det råder främst ett kaos på webben. Webometri är ett forskningsområde som försöker hitta mönster och ny kunskap i detta kaos av hyperlänkar och innehåll på webben.

Webometrin har sina rötter i informations- och biblioteksvetenskap, och närmare bestämt i bibliometri, vilket är det forskningsområde som analyserar vissa kvantitativa egenskaper av böcker och andra publikationer. Bibliometriska metoder har bland annat använts till att kartlägga samarbetsmönster mellan forskare som publicerat tillsammans och i citationsanalys för att kartlägga hur olika vetenskapsområden är relaterade och kopplade till varandra. När man använder bibliometriska metoder i webbkontext ser man på hyperlänkarna tekniskt som analogier för citationer och referenser i vetenskapliga artiklar. Hyperlänkarna skapar kopplingar mellan olika webbdokument på samma sätt som citationer och referenser kopplar ihop vetenskapliga artiklar. När dessa länkar har blivit skapade på grund av några så kallade ”offline” orsaker så kan man med webometriska metoder analysera data på webben för att studera ”offline” fenomen. Webometri har tidigare använts framgångsrikt till att bland annat mäta kvalitet hos sökmaskiner på webben, kartlägga organisationers synlighet på webben, förhållanden mellan universitet, kopplingar mellan olika länder, och konkurrens mellan företag. I och med den avhandling som här idag skall granskas, har webometrin även använts för att kartlägga samarbete och geografisk likhet mellan kommunerna.

Det finns också ett annat sätt att närma sig saken. I hyperlänk nätverksanalys använder man metoder från nätverksanalys för att studera webben och de nätverk som hyperlänkarna formar. Nätverksanalys är egentligen en benämning på en samling av metoder som kan användas för att analysera olika egenskaper hos nätverk och komponenterna som bildar nätverken. Egenskaper som man vanligtvis analyserar är olika noders positioner i nätverk och deras förhållanden till varandra. Centralitet och kluster analys är bland andra vanliga metoder i nätverksanalys. Metoder för nätverksanalys används i flera olika forskningsområden och beroende på vad man vill undersöka så kan det handla om att kartlägga och mäta förhållanden och egenskaper hos nätverk av t.ex. mänskor, organisationer, webbsajter, datorer, eller neuroner, som är sammanlänkade och skapar ett nätverk där till exempel information, trafik eller kommunikation överförs.

Hyperlänk nätverksanalys har vanligtvis studerat hur existerande teorier och metoder från social nätverksanalys kan användas i forskning på webben och man har oftast fokuserat på nätverksstrukturer och enskilda noder i nätverk. Det informationsvetenskapliga sättet att studera webben, webometrin, har däremot fokuserat främst på att utveckla metoder för både data insamling och tolkning av data, samt att utveckla metoder för att validera data genom innehållsanalys och klassificering av länkar för att skapa en djupare förståelse för länkar och orsaker för att skapa länkar. Både webometrin och hyperlänk nätverksanalysen utgår från att länkarna tyder på vissa handlingar hos dem som skapat länkarna eller förhållanden mellan mänskor eller organisationer som länkarna kopplar till varandra. Hyperlänkarna är vanligtvis skapade för att uppfylla en uppgift och därför kan de ibland avspegla ”offline” fenomen. Under de senaste åren har dessa båda forskningsområden lånat metoder av varandra och de har närmat sig både praktiskt och vetenskapligt.

Den avhandling som här idag skall granskas har tagit det bästa av de båda världarna och kombinerat metoder från både webometri och hyperlänk nätverksanalys samt utvecklat nya metoder som kan användas i webometriska studier. Med detta har denna avhandling hämtat de två disciplinerna närmare varandra och visat hur de kan dra nytta av varandra. Denna avhandling är även ett led i en lång tradition av webometrisk forskning som utvecklat metoder för att samla och analysera data från webben. Med detta har avhandlingen dels bidragit med ökad kunskap om hur kommunerna använder webblänkar och hur de blir länkade till från andra webbsajter, samt med ökad förståelse för orsakerna varför hyperlänkar skapas till och från kommunernas webbsajter.

Hyperlänkar är inte en perfekt informationskälla, eftersom en stor del av länkarna kan vara skapade till att fungera som navigeringslänkar, och resten kan vara skapade av positiva, negativa eller neutrala orsaker. För att kunna säga något om de upptäckta mönstren och tendenserna som man kan upptäcka i webometrisk forskning måste man veta något om varför länkarna har skapats. I den aktuella forskningen upptäcktes att länkarna mellan kommunerna var skapade p.g.a. så kallade ”officiella orsaker” och att de reflekterade kommunernas uppgifter och plikter. Tack vare detta kunde man säga att kommunernas länkar kunde användas för att undersöka förhållanden mellan kommunerna i verkligheten.

Webben är en enorm källa av lätt tillgänglig information och detta är också den största potentialen med webometrisk forskning som använder data insamlat från webben. Data från webben, som t.ex. hyperlänkar, kan insamlas automatiskt. Hela forskningsmaterialet finns gratis tillgängligt på webben. Och material finns t.o.m. i överskott.

Webben växer, utvecklas och förändras hela tiden och därför bör även forskning om webben utvecklas och förändras. Webben spelar en allt viktigare roll i vår vardag. Den är en viktig informationskälla och plats för både arbete och fritid. Vi använder webben för kommunikation och för att umgås med andra mänskor. Mängden av material som vi publicerar på webben är enorm. Vi laddar upp 750 bilder till Facebook varje sekund, vilket gör ca 65 miljoner bilder varje dag. Vi laddar upp nästan 15 000 timmar video till YouTube varje dag och tjänsten Technorati hittar 10 nya blog inlägg varje sekund eller ungefär en miljon inlägg varje dag. På Twitter skickar vi ca 315 meddelanden varje sekund eller ca 27 miljoner meddelande varje dag. För att hitta något relevant i denna enorma mängd av innehåll använder vi sökmaskiner och vi gör faktiskt ca 4000 sökningar varje sekund eller 340 miljoner sökningar varje dag i Google. Och det här är endast några av de tjänster vi använder på webben.

Det vad vi gör på webben avspeglar ofta våra intressen utanför webben. Våra aktiviteter på webben berättar om vem vi är och vad vi gör och därför utgör webben ett intressant och viktigt forskningsobjekt. Det vi gör i verkligheten påverkar webben och det vi gör på webben påverkar våra liv på ett eller annat sätt, och eftersom länkarna ibland är skapade av ”offline” orsaker , kan man använda data på webben för att analysera ”offline” fenomen.

I den aktuella forskningen kom jag fram till att förhållanden mellan kommunerna, såsom samarbete, avspeglas på webben och man kan använda data insamlat från webben för att analysera ”offline” fenomen . Allt vad vi gör på webben lämnar spår och dessa spår kan användas för att kartlägga våra intressen och vårt beteende på webben. Sökmaskinerna på webben vet exakt vad vi är intresserade av och kan t.o.m. förutspå kommande Idols eller Big Brother vinnare. Våra blogg inlägg kan användas för att analysera trender och våra åsikter om t.ex. stams cells forskning eller strålning från mobiltelefoner. Hyperlänkar som vi skapar mellan olika sajter kan berätta till vilka andra mänskor eller organisationer vi har någon koppling och till hurudana nätverk vi eller organisationen vi representerar hör till. Det vad vi kollektivt gör på webben kan användas för att analysera trender, åsikter, nätverk och intressen.

Det är också märkligt att vi idag öppet själva berättar på webben om sådana saker om våra privata liv som vi för tio år sedan inte skulle ha berättat ens åt våra grannar. Vad vi gör på webben ger också upphov till vissa hotbilder, som risk för identitetsstölder och ryktesspridning. Därför är det också viktigt att förstå varför vi gör som vi gör på webben och hurudana konsekvenser det kan ha.

Under de senaste åren har webometrisk forskning även undersökt de s.k. sociala medierna på webben och mänskors beteende i dem. En rätt så aktuell definition av webometrin inkluderar faktiskt möjligheten att med webometriska metoder analysera sociala medier. Webometrin har nyligen definierats som “forskningsområdet som analyserar innehåll på webben med huvudsakligen kvantitativa metoder för mål i sociala vetenskaper genom att använda tekniker och metoder som inte hör till endast en specifik disciplin”. Enligt denna definition handlar webometri om att i sociala vetenskaper studera webben med de metoder som är lämpliga just för den aktuella forskningen och som inte nödvändigtvis behöver begränsa sig till t.ex. informationsvetenskaper eller nätverksanalys. Detta öppnar också nya möjligheter för webometrisk forskning och tack vare den enorma mängd av innehåll som vi varje dag skapar på webben ser jag också att webometrin kommer att allt mera användas för forskning om mänskors beteende på webben, på den sociala webben.

Jag ber den av fakultetsrådet utsedda opponenten att framställa sina anmärkningar, som min avhandling kan ge anledning till.

I call on the Opponent, who has been appointed by the Faculty council, to make any comments or criticisms that in his view are relevant to my thesis.

(Google translation of this page)

Pressmeddelande från Åbo Akademi / Disputation

Avhandling i informationsförvaltning

PM Kim (Johan) Holmbergs doktorsavhandling i informationsförvaltning framläggs till offentlig granskning fredagen 4.12.2009 vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Avhandlingen heter: Webometric Network Analysis – Mapping Cooperation and Geopolitical Connections between Local Government Administration on the Web. Webben är en enorm källa för information. Innehållet på webbsidorna är synlig information, men på webben finns även information av ett annat slag, en mera gömd information i form av sambanden och nätverken som hyperlänkarna skapar mellan webbsajterna och -sidorna som de sammankopplar. Forskningsområdet webometri ämnar, bland annat, att skapa ny kunskap ur denna gömda information som finns inbyggd i hyperlänkarna samt att skapa förståelse för hurudana fenomen och förhållanden utanför webben som kan finnas representerade i hyperlänkarna.

Målsättningen med denna forskning var att öka förståelsen för användningen av hyperlänkar på webben och speciellt kommunernas användning av hyperlänkar. Denna forskning undersökte hur kommunerna i Egentliga Finland skapade och mottog hyperlänkar samt hurudana nätverk som skapades av dessa hyperlänkar. Forskningen kartlade nätverk av direkta länkar mellan kommunerna och av samlänkar till och från kommunerna. Dessutom undersöktes huruvida dessa nätverk kunde användas för att undersöka geopolitiska förhållanden och samarbete mellan kommunerna i Egentliga Finland. De övergripande forskningsfrågorna som har besvarats i denna forskning är: 1) Från ett webometriskt perspektiv, hur använder kommunerna i Egentliga Finland webben? 2) Kan hyperlänkar (direkta länkar och samlänkar) användas för att kartlägga geopolitiska förhållanden och samarbete mellan kommuner? 3) Vilka är de viktigaste motiveringarna för att skapa länkar mellan, till och från kommunernas webbsajter?

Denna forskning kom till ovanligt tydliga resultat för en webometrisk forskning, både när det gäller de upptäckta geografiska faktorerna och hur de upptäckta motiveringar för att skapa länkar påverkar hyperlänkningarna mellan kommunerna. Resultaten visade att de direkta hyperlänkarna mellan kommunerna kan användas för att kartlägga geopolitiska förhållanden och samarbete mellan kommunerna. Denna slutsats kan göras för att de direkta länkarna var skapade av formella orsaker och de var klart påverkade av det geografiska avståndet mellan kommunerna och av de ekonomiska regionerna. Samlänkningarna till kommunerna visade sig fungera som ett mått för geografisk likhet mellan kommunerna, medan samlänkningarna från kommunerna visade potential för att kunna användas till att kartlägga kommunernas gemensamma intressen.

Forskningen bidrog även till utvecklandet av forskningsområdet webometri. En del av de viktigaste bidragen av denna forskning var utvecklandet av nya metoder för webometrisk forskning och att öka kunskapen om hur existerande metoder från nätverksanalys kan användas effektivt vid webometrisk forskning. Resultaten från denna forskning och de utvecklade metoderna kan användas för snabba kartläggningar av diverse förhållanden mellan olika organisationer och företag genom att använda information som finns gratis tillgänglig på webben.

Kim Holmberg disputerar fredagen 4.12.2009 kl. 12 i auditorium Salin, Axelia, Biskopsgatan 8, Åbo. Som opponent fungerar professor Peter Ingwersen, Danmarks biblioteksskola, Danmark och som kustos professor Gunilla Widén-Wulff, Åbo Akademi.